Friday, September 14, 2012

Blogg A: Nyhetsvärdering

Inför det första blogginlägget som behandlar temat nyhetsvärdering har jag valt ut två artiklar. En från dn.se med rubriken Rekordförtroende för barnvacciner och en från svt.se som rubricerats Vasa bryts ned snabbare än väntat

Av allt som finns att skriva om i Sverige, Europa och världen – varför blev dessa två ämnen nyheter? Hur lyckades just de kvala sig in på mediernas agenda?

Bengt Johansson poängterar i sin rapport Vid nyhetsdesken: En studie av nyhetsvärdering vid svenska nyhetsredaktioner att det är viktigt att skilja på begreppen nyhetsvärdering och nyhetsurval. Nyhetsvärdering handlar om vad som gör att en händelse överhuvudtaget klassas som nyhet medan begreppet nyhetsurval försöker sig på att förklara hur nyheten hamnade på tidningens förstasida, eller blev ett inslag i radio – vilka faktorer som gjorde att tid lades ned på att producera en nyhet om händelsen. 

(Artiklarna ovan är båda TT-texter, men för enkelhetens skull väljer jag att hänvisa till dem som DN:s respektive SVT:s.)

Som Bengt Johansson förklarar finns huvudsakligen två föreställningar som påverkar mediernas nyhetsurval: ska man ge publiken vad de vill ha, eller vad de bör ta del av? De två artiklarna som jag har valt ut är knappast några kioskvältare. Det är inget som hamnar på kvällstidningarnas löpsidor. De är alltså mer exempel på vad medierna tycker att det är viktigt att publiken tar del av. Eller ja, i dessa fall handlar det kanske i grund och botten mer om vad Smittskyddsinstitutet (SMI) och Kungliga tekniska högskolan (KTH) tycker att publiken borde ta del av, då nyheterna härstammar från pressmeddelanden från just dessa två organisationer. 

Jag fortsätter att läsa i Björn Hägers bok Reporter och försöker applicera det han skriver om nyhetsvärdering på artiklarna. Och jo, det mest passar faktiskt in. 

Jag vet inte hur många tusen barn det föds varje år i Sverige, men det lär vara ett par stycken. DN:s artikel berör på det sättet en stor del av befolkningen – alla har vi en gång varit barn och antagligen känner vi någon som är förälder, eller är det kanske själva. När det gäller SVT:s artikel om Vasaskeppet som nu förstörs i än snabbare takt än man tidigare befarat, kan det kanske inte sägas beröra hela befolkningen på samma sätt. Men visst, Sveriges mest berömda skepp kan väl ses som ett gemensamt arv?

Nyhetsvärdet går upp ju närmare nyheterna kommer, såväl geografiskt som tidsmässigt. Statistiken för barnvaccineringar är aktuell och ligger därför nära i tiden. Studien som forskarna har genomfört på Vasaskeppet är nyligen publicerad i en vetenskaplig tidskrift. Båda nyheterna ligger inom Sveriges gränser. 

Jag hejdar mig när Häger skriver om "Konflikt". Finns det verkligen en konflikt här, i någon av artiklarna? Tveksamt. Ingen säger emot SMI-chefen när hon säger att siffrorna är "glädjande". Nyheten är en leverans av statistik från landets barnavårdscentraler som säger att si och så många barn har vaccinerat sig mot diverse sjukdomar. Ingen som ser siffrorna som skrämmande kommer till tals. I artikeln råder konsensus om att vaccination är något bra.
Inte heller i Vasa-artikeln kan jag hitta en tydlig konflikt, förutom träplankornas kamp mot förtviningen. Kanske, och nu hittar jag bara på, hade det kunnat bli en konflikt om det visade sig att staten dragit in miljonbidraget som skulle räddat skeppet. Upprörda Vasavänner rasar mot de politiska beslutsfattarna. Det är en konflikt. 

Nyheters viktighet kan alltid diskuteras. Vaccinförespråkare ser det naturligtvis som väldigt viktigt att artiklar som DN:s publiceras, medan motståndare kanske hellre skulle sett en annan vinkel, eller ingen artikel alls. Är Vasaskeppet viktigt, egentligen? Det beror nog på vem man frågar. Vissa tar det kanske med en axelryckning att skeppet sakta bryts ned, andra satte säkert kaffet i vrångstrupen när de läste nyheten. 

I bägge fallen speglar artiklarna en förändring av det rådande tillståndet. Det är ingen nyhet att barn vaccineras mot röda hund och mässlingen – men att det är rekordmånga barn vaccineras, det är en nyhet. På samma sätt är det ingen nyhet att Vasaskeppet bryts ned, men att det bryts ned ännu snabbare än vad man tidigare trott, det är en nyhet. 

För att runda av tror jag att nyheternas lättbegriplighet gjort sitt för att bidra till att de lyckades ta sig fram i mediebruset. Det är enkla nyheter som inte kräver någon större förförståelse med raka och konkreta vinklar. 


4 comments:

  1. This comment has been removed by the author.

    ReplyDelete
  2. Hej! Kul läsning! Jättemycket enklare och roligare att läsa än flera andra bloggar som inte skrivits lika sammanhängande - din är enkelt att hänga med i. Jag håller med dig om det du skriver, och tycker det var en intressant vinkling att välja två nyheter som inte platsar på någon löpsedel. Precis som du är inne på finns det ju faktiskt en anledning till att någon dels skrivit dem och dels att någon publicerat dem. Jag tror precis som du att en viktig aspekt är att vi berörs av nyheterna bara genom att vi är invånare i Sverige - allmänt och intressant helt enkelt! Återigen håller jag med dig starkt när du skriver om att lättbegripligheten är en viktig aspekt! Bra jobbat!

    // Stina Öst
    (funkade inte att kommentera som anonym besökare därav har jag använt ett gammalt konto som id)

    ReplyDelete
  3. Det föds drygt 110 000 barn i Sverige varje år :-)
    Du har valt, till skillnad från de flesta här, ett par udda artiklar som blivit nyheter. Kul.Och du har analyserat dessa på ett bra sätt.
    /Gary

    ReplyDelete
  4. Hej Yvonne!

    Jag håller med förgående talare att det är kul att du valt ut lite annorlunda artiklar än de stora nyheterna som alla andra gjort. Jag valde också att ta med en lite annorlunda lokal nyhet för jag tror att de är mer intressanta att värdera och lista ut varför de valts att publiceras. Jag antar att du tänkte i liknande bana.
    Jag tycker du har gjort en bra analys där du berört VINKELN teorin på ett intressant och lättläst sätt. Jag gillar även att du jämfört båda nyheter samtidigt. Det gör att man kan jämföra de sinsemellan och se om de skiljer sig i de olika aspekterna. Även att se om den enda nyheten kan värderas högre än den andra och vad det i så fall beror på.

    Det är intressant att du tar upp frågan kring om Vasaskeppet är viktigt och att det beror på vem man frågar. Jag är själv från Stockholm, born and raised och så fort jag har några vänner som hälsar på från andra länder eller världsdelar så älskar jag att guida runt de i vackra Stockholm. På min sight seeing lista brukar Vasa muséet finnas med och de som har varit där har tyckt om det muséet. Därför kan jag känna att jag inte riktigt satte kaffet i vrångstrupen men jag blev i alla fall berörd och känner att det är tråkigt att skeppet bryts ner så fort. Så precis som du skriver det hur viktig denna nyhet är beror verkligen på vem som läser den.

    Sist men inte minst gillar jag att du betonar att båda dessa nyheter ökar i värde inte för att Vasaskeppet bryts ner eller att barn vaccineras utan att det har att göra med hur fort skeppet bryts ner och att det är rekordmånga som vaccineras. Bra analys!

    /Samanta

    ReplyDelete